Hur känns ångest?
Upplevelsen varierar från person till person. Många beskriver känslan av ångest som ett tryck över bröstet, en klump i magen eller en svårighet att dra djupa andetag. Andra upplever en diffus, malande oro som ligger kvar som en skugga över dagen. Ibland tar det sig uttryck i en känsla av overklighet, som att du betraktar dig själv och din omgivning utifrån. Att förstå hur tillståndet känns för just dig är en del av vår inledande kartläggning när vi träffas.
Vanliga symptom på ångest
När hjärnan signalerar fara reagerar hela kroppen med både fysiska och psykiska reaktioner. Eftersom symptomen känns tydligt i kroppen kan det vara lätt att blanda ihop med fysisk sjukdom, när det i själva verket rör sig om fysiologiska svar på stress.
Fysiska symptom
- Att man kan känna hjärtslagen i hela kroppen. Hjärtat slår snabbare och hårdare för att pumpa blod till musklerna.
- Illamående. När stressystemet aktiveras prioriterar kroppen bort funktioner som inte behövs för stunden, såsom matsmältningen. Detta skapar obehag, illamående eller orolig mage.
- Andra fysiska reaktioner är svettningar, yrsel, andnöd och spända muskler.
Psykiska symptom
- Oro
- Rastlöshet
- Svårigheter att koncentrera sig
- Katastroftankar
Beteendemässiga symptom
Du börjar undvika platser, situationer eller sociala sammanhang för att slippa obehaget.
Tidiga tecken på ångest
Det är lättare att vända en negativ spiral om du uppmärksammar förändringar tidigt. Ett tydligt tecken på ångest är förändrade sömnvanor, som att du har svårt att somna eller vaknar tidigt med tankar som snurrar. Ett annat tecken är att du börjar anpassa ditt liv för att undvika oro. Du tackar nej till sociala tillställningar, slutar åka kollektivtrafik eller skapar omfattande rutiner för att känna kontroll. Om du märker dessa mönster hos dig själv eller en närstående finns det hjälp att få.
Vad är en ångestattack?
En ångestattack, ofta kallad panikattack, är en plötslig och intensiv stegring av obehag som uppstår utan tydlig anledning. Attacken når sin kulmen inom några minuter. Under attacken skickar hjärnan ut en massiv dos adrenalin. Du upplever hjärtklappning, andnöd, svettningar och ibland en övertygelse om att du ska svimma eller tappa kontrollen. En ångestattack är ofarlig, men upplevelsen är skrämmande. Attacken går alltid över, eftersom kroppen inte orkar upprätthålla den höga stressnivån en längre stund.
Olika typer av ångest
Ångest tar sig olika uttryck. På våra mottagningar utreder och behandlar vi flera olika typer av ångest:
- Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
En ihållande oro för vardagliga saker som arbete, ekonomi eller hälsa. Ångesten är ofta svår att kontrollera och kan leda till spänningar, trötthet och sömnproblem. - Paniksyndrom
Återkommande ångestattacker där kroppen reagerar med hjärtklappning, yrsel, andnöd och en stark känsla av att något hemskt ska hända och en påföljande rädsla för att få nya attacker. - Social ångest
En stark rädsla för att bli granskad, dömd eller förlöjligad i sociala sammanhang. Det kan leda till undvikande av sociala sammanhang och påverkar ofta arbetsliv, relationer och fritidsaktiviteter. - Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Uppstår efter en traumatisk händelse och leder till återkommande minnesbilder, mardrömmar och stark ångest vid påminnelser om händelsen. Personen undviker situationer som kan trigga minnena och upplever en ökad känsla av vaksamhet. - Tvångssyndrom (OCD)
Återkommande tvångstankar som kan vara påträngande, obehagliga och utlösa specifika tvångshandlingar som utförs för att minska ångesten, såsom kontrollbeteenden eller överdrivet tvättande. - Fobi
En överdriven och irrationell rädsla för specifika situationer eller objekt, som kan orsaka kraftfull ångest och få personen att undvika det som utlöser rädslan.
Varför får man ångest?
Risken för att utveckla ångest påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.
- Ärftlighet kan påverka och sjukdomen är ibland genetiskt betingad.
- Låga nivåer av serotonin och GABA kan påverka ångestregleringen.
- Trauma och stress från tidigare negativa erfarenheter, överbelastning eller plötsliga förändringar i livet.
- Personer med hög känslighet eller en tendens att övertänka kan vara mer benägna att utveckla ångest.
Utredning
Utredningen görs av en läkare eller terapeut genom samtal om symptom, livssituation och eventuella bakomliggande faktorer. De ställer frågor om hur ångesten påverkar vardagen och kan använda skattningsskalor för att bedöma dess svårighetsgrad. Blodprover och andra tester kan göras för att utesluta fysiska orsaker till dina symptom, såsom sköldkörtelrubbningar eller näringsbrist.
Behandling
Behandling av ångest anpassas efter dina symptom, behov och livssituation. När du kommer till oss gör vi en noggrann utredning av din livssituation, dina symptom och din bakgrund. Vi använder skattningsskalor och utesluter fysiska orsaker genom medicinska prover.
Behandlingsplanen bygger oftast på:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Tillsammans med en psykolog eller terapeut arbetar du med att förändra tankemönster och du får öva på att stanna kvar i de situationer som skapar känslor av ångest. Genom exponering lär sig hjärnan att ångesten inte är farlig, vilket också leder till minskat obehag. - Läkemedelsbehandling
Som ett komplement förskriver vi ibland mediciner som balanserar signalsubstanserna, exempelvis SSRI. Vid behov använder vi betablockerare för att dämpa fysiska symptom som hjärtklappning. - Stödsamtal
Du får möjlighet att uttrycka dina känslor och tankar i en trygg miljö samt hjälp med att identifiera vad som utlöser din ångest och hitta strategier för att hantera den.
Detta kan du göra själv
För många kan även livsstilsförändringar spela en viktig roll i att hantera och minska besvär med ångest.
Regelbunden motion
Fysisk aktivitet frigör endorfiner och serotonin, som bidrar till en känsla av välbefinnande, samtidigt som nivåerna av stresshormonet kortisol minskas, vilket hjälper till att dämpa ångest. Motion kan även förbättra sömnen och ge en känsla av struktur i vardagen.
Struktur i vardagen
Genom att införa regelbundna rutiner för din sömn, kost och återhämtning kan ångesten påverkas positivt. Stig upp och gå och lägg dig vid samma tid varje dag, ät en balanserad kost med jämna mellanrum och planera dina dagar.
Undvik koffein och alkohol
Nikotin och alkohol kan störa sömnen och förvärra ditt tillstånd. Koffeinet i kaffe, te och energidrycker kan öka hjärtfrekvensen och göra det svårare att hantera din ångest, och bör därför undvikas.
Hur lugnar man ner sig när man har ångest?
Testa att fokusera på något annat, till exempel ta en promenad eller en dusch. Du kan även göra en avslappningsövning eller andas lugnt. Nedan andningsövning lugnar nervsystemet och hjälper dig minska ångest i stunden:
- Andas långsamt in genom näsan i 4 sekunder
- Håll andan i 4 sekunder
- Andas sedan långsamt ut genom munnen i 6 sekunder
Till dig som är närstående
Att vara nära någon med ångest kan i sig vara betungande, men genom att visa ditt stöd och lyssna kan du bli en trygg punkt i personens vardag.
- Visa förståelse och lyssna – försök att inte döma eller avfärda personens känslor.
- Uppmuntra till professionell hjälp – terapi och behandling kan göra stor skillnad.
- Stötta i vardagen – erbjud praktisk hjälp och försök vara en trygg punkt.
- Undvik att förstärka undvikandebeteenden.
