Aleris Psykiatri och psykologi
Social ångest och social fobi
Om sidan
- Publicerad
- 2024-12-06
- Senast ändrat
- 2026-07-20
- Ansvarig
- Charis Gkegkas, verksamhetschef
Aleris Psykiatri och psykologi
Social ångest innebär att du känner dig mycket obekväm i sociala situationer. Tillståndet bygger på en rädsla för att bli granskad, förlöjligad eller förlora kontrollen i sällskap av andra. Social fobi går att behandla och övervinna, ofta genom en kombination av terapi och läkemedel. På Aleris får du träffa psykologer som hjälper dig att förstå dina besvär och hur du kan hantera dem.
Social fobi innebär att du känner intensiv rädsla eller obehag i situationer där du riskerar att bli bedömd eller granskad av andra. Det kan visa sig när du pratar inför en grupp eller när du äter tillsammans med bekanta eller obekanta personer. Ofta är du medveten om att rädslan är överdriven eller ologisk, men har svårt att kontrollera den. Detta leder ofta till att du undviker sociala sammanhang, vilket i sin tur kan påverka ditt arbetsliv, dina relationer och ditt självförtroende. Social fobi skiljer sig också från blyghet som är ett personlighetsdrag, medan en fobi begränsar din förmåga att leva det liv du önskar.
Vanliga tecken på social ångest är rädsla och ångest, som i sig leder till fysiska symptom som hjärtklappning och muntorrhet. Det är vanligt att personer som lider av social fobi isolerar sig för att undvika situationer som utlöser symtom.
Medicinskt används numera begreppet social ångest, eller socialt ångestsyndrom, i stället för social fobi, då tillståndet oftast omfattar mer än en avgränsad fobi för en specifik situation. Det handlar om en bredare problematik som påverkar hur du interagerar med din omgivning i flera olika vardagssituationer. Termerna beskriver samma tillstånd och används i regel som synonymer.
Genetik, miljö och psykologi samspelar när social ångest utvecklas och tillståndet förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar. Tidiga erfarenheter, såsom att ha blivit utsatt för hån eller förödmjukelse under uppväxten, spelar in, men även personlighetsdrag som inåtvändhet under barndomen tycks öka benägenheten att utveckla tillståndet.
Enligt Uppdrag Psykisk Hälsa (SKR) utvecklas social ångest redan i tonåren för många. Denna period i livet präglas av identitetsskapande och en ökad medvetenhet om andras åsikter, vilket gör individen sårbar för social rädsla. Många söker inte hjälp förrän senare i livet. Det beror på att undvikandebeteenden successivt integreras i vardagen och blir en normaliserad del av livet. Statistiken visar också att fler kvinnor och flickor drabbas än män och pojkar, vilket kan förklaras genom en kombination av biologiska faktorer och skillnader i samhällets förväntningar.
De patienter vi möter som söker hjälp för social fobi har ibland andra ångestrelaterade sjukdomar, som depression eller generaliserat ångestsyndrom. Samsjukligheten beror på att den sociala isoleringen, som fobin för med sig, skapar en grogrund för nedstämdhet. När du undviker sociala sammanhang förlorar du källor till gemenskap och energi, vilket sänker stämningsläget på sikt.
Barn som föds med ett försiktigt temperament, så kallad beteendeinhibition, reagerar av naturen med tillbakadragenhet inför nya människor och miljöer. Detta medfödda drag lägger ibland grunden för social fobi, men det är i samspelet med hemmiljön som tillståndet ofta får fäste.
När föräldrar har ett överbeskyddande eller kritiskt förhållningssätt signalerar de omedvetet till barnet att omvärlden är otrygg, vilket göder barnets oro. Vi ser dessutom att barn till föräldrar med egen social ångest tar efter ett undvikande beteende, eftersom de lär sig att hantera sociala situationer genom att observera hur de vuxna i deras närhet agerar.
Huruvida överbeskyddande och kritiska föräldrar orsakar själva fobin är däremot oklart.
Det är något vanligare att personer med social fobi har upplevt negativa sociala händelser under sin uppväxt. Det kan röra sig om situationer där individen blivit utskrattad, mobbad eller förödmjukad inför andra, exempelvis under en redovisning i skolan. Hjärnan kopplar därefter ihop sociala prestationer med fara. Som en försvarsmekanism börjar du undvika liknande situationer för att skydda dig mot framtida obehag, vilket i sin tur befäster ångesten.
Det finns strategier som kan hjälpa dig att minska obehaget vid social ångest, både på kort och lång sikt.
Lär dig mer om din ångest och hur den uppstår för att lättare kunna hantera den. Leta information, stöd och tips från personer med liknande erfarenheter.
Gör de saker du vill göra och behöver göra – även om det känns svårt. Ångest är obehagligt, men det är inte farligt, och genom att öva på att hantera den kan den minska.
Många har så kallade säkerhetsbeteenden som hjälper en att känna sig säkrare i stunden, till exempel att undvika ögonkontakt eller förbereda vad man ska säga i ett vanligt samtal. Försök att sluta med sådana beteenden, då de inte hjälper dig på sikt. Börja med att utsätta dig för mindre skrämmande situationer och bete dig som du gör i en trygg situation. Arbeta dig gradvis upp till mer utmanande sammanhang.
Regelbunden motion kan minska ångestnivåer och förbättra den psykiska hälsan, precis som att avslappningsövningar kan hjälpa dig som har svårt att sova. Se till att äta hälsosamt och på regelbundna tider.
Dela dina tankar och känslor med någon du litar på. Att prata om din sociala ångest kan göra att den känns mindre skrämmande.
Vid en utredning får du beskriva dina upplevelser och hur ångesten påverkar ditt liv. Läkaren eller terapeuten kan använda frågeformulär och samtal för att bedöma symtomens svårighetsgrad och deras påverkan på din vardag. I vissa fall kan även en hälsokontroll genomföras för att utesluta medicinska orsaker till symtomen.
Social ångest kan framgångsrikt behandlas med hjälp av terapi och/eller läkemedelsbehandling. Målet är att minska symtomen, stärka självkänslan och förbättra livskvaliteten.
I KBT arbetar vi tillsammans för att identifiera de tankar och situationer som utlöser din ångest. Vi fokuserar på att bryta de mönster som får din sociala ångest att stanna kvar och genom exponering närmar vi oss de situationer du i dagsläget undviker. Terapin sker stegvis och i din egen takt. Under behandlingen testar vi om dina farhågor kring sociala situationer stämmer överens med verkligheten, vilket hjälper dig att bygga upp nya, tryggare erfarenheter. På så sätt får du konkreta verktyg för att hantera rädslan i vardagen.
I vissa fall kan läkemedel användas som en kortsiktig lösning för patienter med social fobi. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är vanligt förekommande och påverkar hjärnans signalsubstanser genom att sänka din grundnivå av ångest. Genom att dämpa de fysiska reaktionerna blir det ofta lättare för dig att tillgodogöra dig den psykologiska behandlingen.
Vi följer upp din medicinering löpande och rekommenderar att den kombineras med KBT för att ge dig rätt förutsättningar till en varaktig förändring.