Aleris Ätstörning
Ätstörning kännetecknas av allvarliga störningar i en persons relation till mat. Dessa störningar kan innefatta onormala och ohälsosamma matvanor, som kan få fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser. Det kan manifestera sig på olika sätt, inklusive överdrivet eller extremt matintag eller ett tvångsmässigt förhållande till sin kroppsvikt.
Symtomen varierar beroende på typ av ätstörning, men innefattar ofta både fysiska och psykologiska tecken. De kan få allvarliga konsekvenser för en persons hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att tidigt identifiera och behandla dem genom att få professionell hjälp.
Det finns flera olika typer av ätstörningar, var och en med sina unika symtom och utmaningar. Förståelsen av dessa är avgörande för att kunna erbjuda rätt behandling och stöd. Här följer exempel på sjukdomar inom området.
Anorexia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av extrem viktminskning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Personer med anorexia har en förvrängd kroppsuppfattning och anser sig vara överviktiga trots att de ofta är farligt underviktiga. De begränsar kraftigt sitt matintag, svälter sig själva och kan överträna.
Mer om anorexi
Bulimia nervosa är en ätstörning som utmärks av återkommande episoder av hetsätning följt av kompenserande beteenden för att undvika viktuppgång, såsom självframkallade kräkningar, överdriven träning eller användning av laxermedel. Personer med bulimi känner ofta en förlust av kontroll under hetsätningsepisoder och skam eller skuld efteråt.
Mer om bulimi
Hetsätningsstörning kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning, där en person konsumerar stora mängder mat på kort tid och upplever en förlust av kontroll över ätandet. Till skillnad från bulimi följs inte hetsätningen av kompenserande beteenden som kräkningar eller överdriven träning.
Mer om hetsätningsstörning
ARFID är en förkortning av Avodiant/restrictive Food Intake Disorder, på svenska betyder det undvikande eller restriktiv ätstörning. ARFID är inte kopplat till vikt- och kroppsfixering, men kan leda till undernäring. Svårigheterna att äta kan bero på matens egenskaper eller rädsla för att bli sjuk, kräkas eller sätta i halsen.
En utredning om ätstörning innebär en grundlig bedömning av en persons matvanor, psykiska hälsa, medicinska historia och aktuella symtom. Syftet är att diagnostisera vilken typ av ätstörning personen lider av och att skapa en behandlingsplan. En utredning involverar vanligtvis en helhetsbedömning utifrån följande delar.
Behandling av ätstörning är en komplex process och kräver en tvärvetenskaplig ansats som kan inkludera medicinsk övervakning, psykoterapi och näringsrådgivning. Målet är att återställa en hälsosam relation till mat, kroppsvikt och självuppfattning samt att hantera underliggande psykologiska problem. Här följer några behandlingsalternativ.
KBT (kognitiv beteendeterapi) kan hjälpa till att förändra negativa tankemönster och beteenden relaterade till mat, vikt och kropp.
Mer om KBT
Antidepressiva och ångestdämpande läkemedel eller andra psykiatriska mediciner kan ordineras för att hantera psykiska problem.
Dietister kan hjälpa till att ta fram ett balanserat och näringsrikt kostschema. Målet är att återställa normal vikt och att hitta tillbaka till hälsosamma matvanor.
I en stödgrupp finns möjligheten att dela erfarenheter och få stöd från andra som går igenom liknande utmaningar.
För allvarliga fall kan inläggning på sjukhus vara nödvändigt för intensiv medicinsk och psykiatrisk vård. Även dagliga besök på en behandlingsklinik för att delta i terapi, måltider och näringsrådgivning utan att vara inlagd över natten kan bli aktuellt.
Att ha negativa tankar om sin kroppsform, vikt och utseende är inte ovanligt, de allra flesta har haft dessa tankar någon gång under sitt liv. Men när tankar om maten, kroppen och vikten börjar ta för mycket plats och påverkar de val man gör i vardagen börjar det bli ett problem. Pågår detta under längre tid kan det utvecklas till en ätstörning.
Läs mer
Ja, vem som helst kan drabbas – ung som gammal, oavsett kön, etnicitet eller klasstillhörighet. Men om man ska fördjupa sig behöver vi titta på vad som både kan utlösa en ätstörning och vad som finns i vår genetik.
Läs mer
Hos oss får ni träffa en behandlare som är expert på ätstörningar för att utforska om din tonåring har en ätstörning. Det kan vara bäst för hen att få träffa behandlaren själv. Men vid första besöket är det bra om minst en vårdnadshavare följer med. Då gör vi en mognadsbedömning av tonåringen.
Vi strävar efter att ha ett bra samarbete. Därför är det viktigt att vårdnadshavarna är involverade under behandlingen.
Det korta svaret på den frågan är ja! Att använda video som ett sätt att ge psykologisk behandling är ingen nyhet och det har forskats om just detta i decennier.
Läs mer
För privat bokning kan ett första rådgivande samtal bokas här.
