Knäartros är en degenerativ ledsjukdom som främst drabbar knäleden. Det är en form av artros som kännetecknas av gradvis nedbrytning av brosket i knäleden. Brosket fungerar som en stötdämpare och hjälper till att underlätta smidiga rörelser i leden, men när det bryts ner, börjar benen i leden att gnugga mot varandra, vilket leder till smärta, inflammation, stelhet och ibland svullnad.
Risken för att utveckla knäartros ökar med åldern. Brosket i knäleden bryts gradvis ned med tiden, vilket gör äldre individer mer mottagliga för denna sjukdom.
Övervikt lägger extra stress och belastning på knälederna under dagliga aktiviteter som att gå eller stå, vilket accelererar brosknedbrytningen och kan leda till knäartros.
Genetiska anlag kan spela en roll i utvecklingen av knäartros. Personer vars familjemedlemmar har haft artros kan ha högre risk att utveckla tillståndet.
Skador på knäet, såsom korsbandsskador eller meniskskador, kan öka risken. Skadorna kan orsaka ojämnt slitage eller direkt skada på brosket.
Det mest framträdande symtomet på knäartros är smärta i och runt knäleden. Smärtan förvärras i samband med aktiviteter som att gå, springa, gå i trappor eller efter långa perioder av sittande eller stående. Den kan också vara mer påtaglig under kalla eller fuktiga väderförhållanden.
Det är vanligt att känna stelhet i knäet, speciellt efter att ha varit stilla en längre tid eller på morgonen efter att ha sovit. Stelheten kan lätta efter några minuters rörelse.
Inflammation inuti knäleden kan leda till synlig svullnad, vilket gör knäet ömt och stelt. Svullnaden kan komma och gå och är ofta värre efter perioder av intensiv aktivitet.
Efterhand som artrosen fortskrider kan rörligheten i knäleden minska, vilket gör det svårt att utföra fullständiga rörelser som att böja eller sträcka på benet helt.
För personer som lider av knäartros är regelbunden träning avgörande för att minska symtomen och förbättra funktionen i knäleden. Rätt övningar och träningsprogram för knäartros kan stärka musklerna runt knäet och förbättra flexibiliteten.
1. Lätta knäböj
2. Benlyft i sidliggande
3. Rakt benlyft med motsatta benet i böj
4. Bäckenlyft
5. Bäckenlyft
6. Cykling
7. Simning och vattengymnastik
Att förändra sin livsstil kan göra stor skillnad. Att gå ned i vikt avlastar trycket på knäna, vilket i sin tur kan minska smärta och försämring av tillståndet. Regelbunden träning kan hjälpa till att öka flexibiliteten och styrkan i musklerna kring knät.
En fysioterapeut kan utveckla ett anpassat träningsprogram för att stärka musklerna runt knäet och förbättra rörligheten. Fysioterapi innefatta också tekniker för att öka rörelseomfånget och minska stelheten.
Knäskydd eller ortoser kan användas för att ge stöd och stabilisera knäet, vilket kan minska smärtan under aktiviteter.
Användning av exempelvis kryckor eller en rullator kan hjälpa till att minska belastningen på knäet.
Behandling av knäartros genom kirurgi övervägs när andra metoder inte har lyckats lindra smärta eller förbättra rörlighet i tillräcklig grad. Att operera in en knäprotes är en effektiv behandling för svår knäartros. Det skadade brosket och benytorna i knäleden ersätts med artificiella komponenter. Det finns två huvudtyper av knäprotesoperationer:
För en total knäledsplastik gör kirurgen gör ett snitt på framsidan av knäet för att komma åt knäleden. Det skadade brosket och delar av de underliggande benen tas bort. Dessa ersätts med metall- och plastkomponenter som antingen fästs vid benen med bencement eller genom att de tillåts växa in i benet. Operationen utförs vanligtvis under generell anestesi (narkos) eller spinalbedövning.
Kirurgiska ingrepp för knäartros kan avsevärt förbättra livskvaliteten genom att minska smärta och förbättra rörlighet. Tänk på att det är viktigt med realistiska förväntningar och ett starkt engagemang i rehabiliteringsprocessen för allra bästa resultat.
