Ljumskbråck är en utbuktning i ljumsken som bildas när bukinnehåll pressas genom en svag punkt i bukväggen. Tillståndet kan variera från att vara helt symtomfritt till att orsaka smärta och obehag, och i vissa fall krävs akut vård. Det går ofta att operera ljumskbråck med goda resultat, men det finns också lindrande åtgärder för de som inte kan genomgå kirurgi. Aleris erfarna kirurger bedömer, utreder och behandlar dina besvär.
Ett ljumskbråck uppstår när en del av tarmen eller fettvävnad trycks ut genom en försvagad del av ljumskens bukvägg. Bråcket framträder ofta som en mjuk knöl som kan bli mer tydlig när man hostar, lyfter eller anstränger sig, och kan försvinna eller minska i storlek när man ligger ner. Ofta går det också att trycka tillbaka det.
Ljumskbråck är en av de vanligaste typerna av bråck och förekommer hos både män och kvinnor, men är särskilt vanligt hos män. Bråck i ljumsken kan utvecklas under lång tid utan att ge större besvär och de är i regel inte farliga i sig. En del kan uppleva obehag och ibland kan de leda till komplikationer som kräver snabb vård.
Ett inklämt ljumskbråck innebär att en del av tarmen fastnar i bråcket och inte kan föras tillbaka in i bukhålan. Detta kan leda till att blodtillförseln stryps, vilket är ett akut tillstånd. Symtom kan vara plötslig smärta, illamående, kräkningar och en hård, ömmande knöl. Vid misstanke om inklämt bråck ska man omedelbart söka vård. Mindre än 5% av alla som har ljumskbråck kan få inklämd tarm.
Vanliga symtom på ljumskbråck är:
Vid inklämt ljumskbråck kan symtomen snabbt förvärras med stark smärta, illamående, kräkningar och att knölen blir hård och öm.
Orsaken till ljumskbråck är en försvagning i bukväggen som kan vara medfödd eller uppstå efter långvarig belastning. Faktorer som ökar risken är tungt fysiskt arbete, långvarig hosta, förstoppning, övervikt, graviditet och stigande ålder. Hos vissa barn beror det på att öppningen i bukväggen inte stängts helt efter födseln.
Små bråck som inte ger besvär behöver inte alltid opereras direkt. Det kan räcka att avvakta och hålla koll på symtomen. För att minska risken att bråcket förvärras är det bra att undvika tunga lyft, behandla hosta och förstoppning samt hålla en hälsosam vikt, men inget av det är i sig något som botar bråcket.
Ett bråckband är ett speciellt bälte som kan användas för att hålla tillbaka bråcket och lindra besvären. Det används ibland till patienter som inte kan opereras, men är ingen permanent lösning och tar inte heller bort bråcket.
Vid kirurgi återförs vävnaden till bukhålan och bukväggen förstärks, ofta med ett nät för att minska risken för återfall.
En ljumskbråcksoperation är den enda behandling som kan ta bort bråcket permanent. En operation av ljumskbråck kan antingen göras som titthålsoperation eller öppen operation. Vid öppen operation lägger kirurgen ett snitt i ljumsken, medan man vid titthålskirurgi använder sig av smala rör som förs in genom små hål i bukväggen och som överför bilder till en bildskärm så kirurgen kan arbeta.
Vid operation av ljumskbråck petar man antingen tillbaka bråcksäcken i bukhålan eller tar bort den helt och hållet. Därefter lägger man nät i plastmaterial som blir en del av kroppen, en slags armering.
Operationen sker i ryggbedövning, narkos eller lokalbedövning beroende på vilken operationsmetod som används. Information om förberedelser inför operationen kommer du att få i din kallelse.
En operation av ljumskbråck sker som dagkirurgi och du får gå hem samma dag som operationen sker. Det är normalt att uppleva viss smärta i såret under de första dagarna efter operationen och att vävnaden under såret kan kännas lite hård under ett par veckor.
Komplikationer vid operation av ljumskbråck är ovanliga men kan förekomma. Komplikationer kan uppstå i form av exempelvis blödning, infektion, nervskada eller ihållande smärta i operationsområdet. Det finns också en liten risk för att bråcket återkommer.
Symtomen på infektion är ökande värk från operationssåret, rodnad, svullnad och feber. Kontakta då den mottagning som opererade dig så att du får snabb hjälp.
Hos barn beror ljumskbråck oftast på en medfödd öppning i bukväggen som inte har stängts som den ska efter födseln. Knölen blir ofta tydligare när barnet gråter eller hostar och bör bedömas av en läkare. Eftersom risken för inklämning är större hos barn brukar man i de flesta fall rekommendera operation, även om barnet inte uppvisar några andra symtom. Hos barn lägger man aldrig nät utan stänger bara bukhinnan.
Kontakta vården om du upptäcker en knöl i ljumsken som är förenad med smärta eller obehag. Sök akut vård om bråcket plötsligt blir hårt, mycket smärtsamt eller inte går att trycka tillbaka. Detta kan vara tecken på ett inklämt ljumskbråck, vilket kräver omedelbar behandling.
Sök alltid vård vid:
Även vid långvarigt obehag eller misstanke om ljumskbråck bör du kontakta vården för bedömning och diskussion om eventuell behandling.